ADSL - en koppargruva som räddar framtidens
internetsurfare?

Jag tänkte skriva en rapport om ADSL därför att jag tycker ADSL låter mycket intressant för framtidens sätt att kommunicera. ADSL står för Asymetric Digital Subscriber Line. Asymetric står för att hastigheten är olika beroende på riktningen, 6-8 mbps till användaren och 600kbps från användaren. Grundbulten i ett ADSL-system är två snabba ADSL-modem, ett hos abonnenten och det andra i närmaste telefonstation. Stor fördel är att man kan ringa ett vanligt telefonsamtal samtidigt som man surfar. Namnet ADSL kommer ifrån ett teleföretag i USA som heter Bellcore. Året var 1989.

Att telefonbolagen är intresserade är helt klart. Telia diskuterar att erbjuda snabb internetaccess enligt den modell Ericsson förordar. Enligt Telias beräkningar borde det vara möjligt att 70 procent av de svenska abonnenterna, framför allt i större tätorter, kan använda ADSL-modem för 8 Mbit/s. Ericssons system uppfyller numera ADSL-standarden. Tidigare har man haft stora problem med att klara de höga krav som framför allt Telia ställt, men Telia säger nu att Ericsson klarat kraven. Ericsson har nyligen valt Texas Instruments som ny leverantör av ADSL-kretsar och säger att skälet för detta är just att klara volymleveranser. Ericsson har därmed två kretsleverantörer. Analog Devices har levererat kretsarna till de ADSL-modem som finns idag.

Varför skall man ha snabbare överföring egentligen? Jo, nu när vi befinner oss i informationsteknologins tidsålder fullkomligt forsar information över oss dagligen. Mycket av den information vi får idag är i analog form, t ex TV. Detta är dock på väg att ändras, då en stor del av informationen kommer att komma till oss i digital form.

Till exempel genom det nya Digital-TV kan man välja själv när man vill titta på ett visst program. Om Digital-TV skulle slå igenom skulle man bli nästan helt oberoende av TV-tablåer. Man skulle då bara behöva hämta hem just det program man vill titta på från en TV-server. För att kunna utnyttja information i digital form behöver vi ett snabbare sätt än vad som används idag. Jag tror att ADSL är lösningen. Just idag har man i Sverige inte släppt ADSL för allmänheten men uppe i Sundsvall och Stockholm håller man på att testa tekniken både på studenter och på små företag samt för Digital-TV. I Australien har man redan börjat i liten skala med att sända interaktiv video med hjälp av ADSL-tekniken. Det är en teknik som utnyttjar de faktum att telefonledningarna har ett mycket större frekvensomfång än talsignalernas 300-3300 Hertz över kortare avstånd. Nackdelen med ADSL-tekniken är att den är avståndskänslig. Den höga överföringshastigheten åstadkoms genom att signalen sprids över ett större frekvensområde jämfört med analoga modem. Problemet är att signalen blir känsligare för störningar och avtar i styrka med avståndet. För att köra ADSL med full kapacitet bör det inte vara mer än tre kilometer mellan användarens modem och modemet i telefonstationen. I Sverige är genomsnittsavståndet 1,7 kilometer och över 90 procent av abonnenterna har en telefonstation inom tre kilometer. Den som bor längre bort kan fortfarande köra ganska snabbt. Signalen försvinner inte, den blir bara något svagare när hela frekvensområdet inte kan utnyttjas.

Vid tester i Sundsvall har man lyckats komma upp i tre megabit över en sex kilometer lång ledning. Rent kapacitetsmässigt beror problemet inte på själva ADSL-tekniken. Begränsningarna ligger ofta i att den server jag har kontakt med inte klarar att spotta ur sig data lika snabbt som jag kan ta emot den. Det går aldrig snabbare än motpartens server tillåter. Behöver man ha mer bandbredd och längre avstånd måste man gå över till koaxialkabel. Den har en bandbredd på drygt 500 MHz, vilket är 1000 gånger mer än den partvinnande kabeln.. Just nu sitter det filter i stationerna som tar bort bandbredd över 4Khz men om man tar bort dessa kan ADSL-tekniken använda sig för dataöverförning av bandbredder på mellan 4-500Khz beroende på längden, tjockleken och kvaliteten på kabeln. Hastigheterna från internet till dig kan då se ut som följer:

T1 1.544 Mbps 5400m
E1 2.048 Mbps 4800m
DS 6.312 Mbps 3600m
E2 8.448 Mbps 2700m

Från användare till internet varierar hastigheten mellan 16kbps-640kbps. Eftersom man använder bandbredden 4khz-2Mhz så kan man prata i telefon samtidigt som man surfar. Att man har en lägre hastighet upp till internet än ner är ett av villkoren för att ADSL-tekniken ska fungera.

Så här lång tid tar det att skicka 50000 tecken jämfört med andra modemtyper:

NÄT METOD >ÖVERFÖRINGSHASTIGHET ÅR ÖVERFÖRINGSTID
Telenät Modem 28.8 kbps 1996 3 min
Telenät Modem 56 kbps >1997 1.5 min
Telenät ISDN 64 kbps 1997 1.3 mn
Kabel-TV Modem 500 kbps 1998 10 sek
Kabel-TV Modem 1 Mbps 2000 5 sek
Telenät ADSL 2 Mbps 1998 2.2 sek
Telenät ADSL 8 Mbps 2000 0.6 sek

ADSL-tekniken finns i många former t ex VDSL, VADSL, HDSL, DSL, SDSL, BDSL. Det kan ibland bli väldigt förvirrande med förkortningar t ex i fallet ATM-växlar.Det finns olika förklaringar om vad ATM stod för, bl a Automatic TellerMachine, Another Telecommunications Medium, men den rätta förkortningen är Asynchronous Transfer Mode. Nedan kommer en förklaring om vad XDSL-förkortningarna betyder:

FÖRKORTNING NAMN HASTIGHET LÄGE APLICATION
HDSL High data rate digital subscriber line1 1.544 Mbps
2.048 Mbps Duplex
Duplex T1/E1 service
WAN, LAN
DSL Digital subscriber line 160 Kbps Duplex ISDN service
SDSL Single line digital subscriber line 1.544 Mbps
2.048 Mbps Duplex
Duplex Samma som HDSL + access för sym service

ADSL Asymetric digital subscriber line 1.5-9 Mbps
16-640 Mbps Ner
Upp Internet access, video on demand
VDSL Very high data rate subscriber line 13-52 Mbps
1.5-2.3 Mbps Ner
Upp Samma som ADSL + HDTV

DSL

Använder sig av bandbredden 0-80 Khz

VDSL

I framtiden kommer VDSL-system att ha somma överföringshastighet upp som ner från internet men på en mycket kortare lina från ca 300m till 1350 m.

HDSL

Är enkelt förklarat ett bättre sätt att överföra T1 eller E1 över partvinad kommarkabel. Den kräver lägre bandbredd, 80-240 Khz och kräver inga repeterare. Den använder en mera avancerad modulationsteknik än ADSL. Man kan köra HDSL på avstånd upp till 3600 m.

SDSL

Ungefär som HDSL fast med bara en lina.

Under 1999 ska ADSL finnas tillgängligt på 50 orter, och Telia lovar att år 2004 erbjuda 98 procent av landets hushåll bredbandskommunikation.

SAMMANFATTNING

I min rapport om ADSL har jag försökt beskriva grundligt vad detta innebär och hur det fungerar. Jag har skrivit om ADSL:s olika varianter och skrivit om dess kapacitet. Jag har även gjort en jämförelse med andra kom-munikationsstandarder för att visa hur pass snabb ADSL-tekniken är. Dessvärre har jag inte kunnat skriva om några kostnader för denna teknik, då mina källor ofta har varit upp till 18 månader gamla. Jag anser att även om jag skulle skriva ner de siffror jag läst om skulle de vara helt inaktuella i dagsläget.